Kategorier
Cykling

Blivit med cykelsko

Joråsatte. Dom fick mig att börja cykla. Och jag skulle minsann aldrig låta det bli med mitt liv som insats. Men så idag köpte vi skor som jag ska klicka fast i pedalerna på mina cykelturer.
Men man är ju inte sämre än att man kan ändra sig. Och det som för några veckor sedan kändes livsfarligt, känns ju idag riktigt bra. I träning måste man nog lite gå utanför sin comfort zone ibland för att utvecklas. Och i min familj, med min man, innebär detta väldigt ofta också nya prylar 😉

Fizik går från klarhet till klarhet gällande sina cykelskor och R4B är inget undantag. Superfin känsla och passform kombinerat med en kompositsula som är förstärkt med kolfiber, ger en cykelsko med riktigt bra prestanda. Ett boa-spänne och 2 stycken kardborrespännen tillsammans med det fina materialet i ovandelen gör att skon sitter riktigt bra. R4B är helt enkelt mycket racersko för pengarna.

– Ovandel i Microtex
– Kompositsula förstärkt med kolfiber
– Ett boa-spänne och 2 st kardborre
– Vikt ca 245 g i stl 42,5

Så hur gick premiärturen? Jo men över förväntan. Övningskörde lite på parkeringen. Klickade i, klickade ur. Körde en liten vända i lättare trafik för att även öva på i-och-ur-klickandet där. Stabilt ju. Och jag måste erkänna att jag kände mig lite mer pro i mina ”riktiga” cykelskor, haha. Väl hemma när jag ser garaget hinner jag tänka: Fy fan så bra jag är ändå.
Stannar cykeln klickar ur ena foten och där nånstans har jag ingen aning om vad som händer. Cykeln välter och jag med den. Tänk er en stillastående person som liksom bara dalar åt sidan. Jag dör ju, pinsamhetsdöden de lux. Och lite panik var det när jag låg där och liksom kände efter i kroppsdel efter kroppsdel för att lokalisera hur många ben jag brutit. Resultatet blev blåmärken på lår och armbåge, inga skrapsår, ändå rätt otippat kan jag tycka? Inget som gav men för framtida cykelturer, och det är väl ändå det viktiga. Kämpa Jessica, kämpa!

Kategorier
Brickpass Cykling Löpning

Varför välja?

När sonen frågar om man vill följa med ut och cykla eller springa, då blir man fasiken alldeles varm i hjärtat. Ut och rasta mamsen liksom.

Vi tänkte ta oss en tur-och-returare till Gamlis, men på vägen kommer jag på att vi måste ta en bild. Och då kommer vi på att vi får en klart roligare bild om vi cyklar till Domkyrkan. Och väl där tyckte Linus vi skulle testa om jag klarade att cykla upp för slottsbacken. Man får så mycket för sig när man cyklar 😉 (Btw, jag grejade backen).

Kan inte riktigt bestämma mig. Men visst är man snyggare i hjälm än i bowlingskor?

Väl hemma efter 3 mil på cykeln så tog jag mig en löptur. Det flöt på riktigt bra så jag dammade av ett personbästa. Längsta löpdistans efter cykling. Det blev 5 km. Bra där!

Kategorier
Cykling

Uppsalaslätten

Härlig sommardag som bjöd på en härlig cykeltur med maken. Vi tog oss en runda på nästan 37 km.

Cykelturen bjöd till en början på en sjuhelsikes motvind. Och sidovind. Man tycker ibland när man åker bil, att bilen är på väg att fara av vägen. Jag kan säga att när man satt på cykeln var man inte skitstörig… Sluttampen bjöd dock på en del medvind och fru Jansson vågade sig upp i *trumvirvel* 44,7 km/h. Så jäkla coolt. Övning ger färdighet.

Vilket väder vi har alltså! Så jäkla härligt!

Kategorier
Brickpass Cykling Löpning

Nu tar vi helg

Fredag och vi fick till ett härligt lunchpass som innehöll både cykling och löpning, ett brickpass så att säga. Började med en lugn cykling i 2,1 mil med maken. Det var magiskt, livskvalitet och jag vet inte allt vad han hasplade ur sig. Jag nöjer mig nog med att säga vi hade en fin stund. Återkommer med adjektiven när jag hällt upp ett glas vin ikväll 😉 När vi kom hem lät jag benen få öva lite löpning. Och det kändes mycket bra tycker jag. Benen vevade på, och varken andnöd eller stumma ben. Bra så! Ökade på min ”vanliga” efter-cykling-runda och landade på 3,5 km. Och tempot, trumvirvel, 5.43! Bra ju!

Kategorier
Cykling

Rasta morsan

Nu har den här trötta triathlonmorsan vaknat till liv igen. Vet inte om det var springturen i måndags som tog musten ur mig. Tisdagen sov jag middag, 2 gånger! Sjukt ändå. Men som permiterad har jag ju möjlighet att lyssna på kroppen 😉 Onsdag jobbade jag, men när jag kom hem gjorde jag inte många knop.

Men idag är jag pigg igen! Så härligt! Och vilket väder. Mestadels sol och vi har fått lite värme i luften. Man ba älskarT!

Tog en förmiddagscykeltur med finaste Linus. Och det var riktigt nice att susa förbi fälten och känna både gräs- och rapsdofterna. Sommarn är på G, jag bara känner det. Vi körde en 2-milare i pratbart tempo.

Kategorier
Brickpass Cykling Löpning

38 kmh

Vad gör man inte för att fredagsglaset vin ska smaka lite bättre? Idag gav jag mig ut på en lunchcykeltur med maken. Direkt efter gick han in och jobbade vidare medan jag körde min lilla löptur ”coop tur och retur”. Höll 5.50 tempo (2,62 km) efter 18 km cykling, det får jag ändå vara väldigt nöjd med. Och då tryckte jag ändå på rätt bra på cyklingen. Kom upp i som mest 38 km/h. Rekord 😉 Jag är nog rätt våghalsig innerst inne. Vi säger så.

Men det bästa med träning är ändå efteråt. Det kan vi väl alla erkänna? Särskilt eftersvett med min finaste systerson.

Kategorier
Cykling

Rådjurssadel

Idag har jag varit med ”lill”-sonen på fotboll. Jag har aldrig sett mig som en fotbollsmorsa, men när vädret levererar så måste jag erkänna att jag gillar det skarpt! Dessutom tycker jag han var kung i målet!

Kom hem och kände att jag hade tusen saker att ta tag i. Maken klippte gräset och jag la mig i hammocken och lyssnade på ljudbok. Och så här i efterhand. Så jäkla värt det var! Allt jag tänkt göra finns kvar, och verkligen ingen dog av att jag inte tog tag i det idag. Vi måste se till att ta hand om oss, särskilt i tider som dessa.

Men, som den blivande triathlet jag är, var jag ju tvungen att ut och cykla också. Vädret var ju riktigt bra och imorgon har dom hotat med snö?! En slörunda (cyklade bara, inget pressande med tider etc) på 2 mil med maken. Det enda jag gjorde som var bra i syfte att bli en bättre triathlet, var att jag övade lite på att dricka i farten. Kan låta simpelt. Men för mig, som den rookie jag är, var det ett stort steg framåt.

Jag kan ju erkänna att det inte var asskönt för rumpan efter gårdagens pass. Men efter en 5 minuter hade ”smärtan” givit med sig, och man kände sig mer bortdomnad, haha. Låren var inte heller att leka med på rundan. Men ändå, klart hanterbart, och stundtals riktigt nice. Helt seriöst, vad är det som händer med mig?

Kategorier
Brickpass Cykling Löpning

Brickpass

Brickpass är en träningsform där man kombinerar två triathlongrenar under samma träningspass och är en viktig del av triathlonträning. För att simulera en tävlingssituation genomförs brickpass med så lite uppehåll mellan grenarna som möjligt.

Yes, idag fick vi ihop ett cykel-springpass utan att jag körde sönder hjulet. Vi började med en tur och retur till Gamla Uppsala, vilket gav oss lite drygt 18 km på cykel. Sen dumpade jag make och cykel för att springa en tur och retur till Coop, vilket gav 2,62 km.

Så hur kändes det? Det var en jäkla motvind på cykeln. Jag förstår nu helt och hållet varför man ska se ut som en prinskorv när man cyklar. Mitt vindsegel till jacka gjorde ju inte cyklingen lättare, haha. Annars tycker jag nog det flöt på rätt bra, jag vågar mer och mer komma upp i hastighet. Låg flertalet gånger över 30km/h och som mest 34,4km/h. Och jag tycker nog andningen var värre än benen. Undrade dock lite hur 17 jag skulle palla med att springa efter. Men även det gick förvånansvärt smärtfritt. Första stegen är som att springa på stubbar, men det gav med sig efter en halv kilometer ungefär. Sen liksom bara matade man av meter för meter. På löpturen var det däremot klart tyngre för benen än för andningen

Så coolt att jag nu vet att jag klarar av att cykla 18km och därefter springa 2,5 km.

Jessica med jackan som aldrig mer ska få ut och cykla.

Kategorier
Cykling Löpning

Shit happens…

Idag invigde jag min triathlondräkt. Tanken var en liten cykelrunda följt utav av en liten springtur. Det är tydligen bra att vänja benen vid kombon cykla-springa när man pysslar med triathlon. Och eftersom det är det jag gör just nu är det väl bara att lyssna. Men tja, gick sådär. Efter 2,5 km hade jag av en eker, och där var den cykelturen över.

Vi kan åka hem och byta hjul sa maken, jo tjena, så jobbar inte jag. När nåt skiter sig, då är liksom feelingen över. Vi cyklade lugnt hem, jag dumpade cykel och make, och gav mig ut med ljudboken på en lugn 6-kilometare.

Måste säga att det var rätt skönt att springa i sparkdräkt. Drog ju på mig en tisha över, inte helt bekväm i looken. Men väldans skönt att slippa tights som åker ner och linnen som glider upp. Allt satt liksom på plats. Gillade det. Kändes dessutom lite proffsigt, bara en sån sak 😉 Bra motpol till hur man känner sig när man traskar ut till cykeln med handskar och hjälm, haha.

Kategorier
Cykling

Milen rullar in som dom ska, det går bra nu…

Idag är det sista april. I tider som dessa känns det som helt vanlig dag. Ingen forsränning och fika vid fyrisån med svärföräldrarna, ingen förfrysning vid kasen. Men däremot klämde vi in en grillning med vänner på kvällskvisten. Så mysigt!

Och innan det hann vi med en cykeltur jag och maken. Och jag känner mig mycket säkrare redan nu. Sjukt kul. Inget pressande, utan bara trivsamt cyklande. Känner att jag måste lägga fokus på att lära känna cykeln, och helt komma över ”läskighetstänket”. Blev en runda på 33 km. Så coolt. Det är ju långt ju.

Kändes bra. Klart att det stundtals kändes i lår och andning, men klart hanterbart. Jag har helt klart mer att ge.