Kategorier
Simning Triathlon

Klubbmästerskap

Idag var det dags för ännu en gren i IK Fyris Uppsala Triathlons klubbmästerskap. Det var 750 meter open-water-simning som stod på agendan. Hela familjen är medlemmar, men vi har ju två familjemedlemmar som utmärker sig lite extra. Även om Linus drar ifrån stort nu och är med på bra mycket mer happenings än pappan.

Det var bara Linus från familjen Jansson som ställde upp, och han var riktigt grym. Totalt var det 16 som startade, 3 juniorer, 3 damer och 13 herrar. Linus placerade sig som nummer 6. Min duktiga duktis!

MIN badmössa, jag har visserligen aldrig använt den men ändå. Just saying.

Mamman hade sin vanliga uppgift, fotografera och se till så att kanelbullarna följde med 😉

På lördag kör vi ytterligare en gren, då är det ett triathlon, för Linus är det supersprint som gäller; 400 m simning, 10 km cykling och 2,5 km löpning. Om Henrik bestämmer sig för att delta så är det sprint som gäller (typ dubbla distansen). Mamman kommer inte vara med, hon fortsätter nöja sig med att vara matsäcks- och fotograferingsansvarig. Räcker gott och väl. Påfrestande nog kan jag tycka. Och jag skulle aldrig våga köra min triathlonpremiär med så få deltagare. Jag föredrar att försvinna mycket mer in i mängden.

Kategorier
Träning/Vecka

Vecka 22

Det var den veckan det. Inte helt nöjd med veckans löpdistans… Men ibland blir det bara så. Körde vilodagar både lördag och söndag, och löppassen tidigare i veckan var ju rätt korta. Ja ja, idag börjar en ny vecka!

Kategorier
Brickpass Cykling Löpning

Nu tar vi helg

Fredag och vi fick till ett härligt lunchpass som innehöll både cykling och löpning, ett brickpass så att säga. Började med en lugn cykling i 2,1 mil med maken. Det var magiskt, livskvalitet och jag vet inte allt vad han hasplade ur sig. Jag nöjer mig nog med att säga vi hade en fin stund. Återkommer med adjektiven när jag hällt upp ett glas vin ikväll 😉 När vi kom hem lät jag benen få öva lite löpning. Och det kändes mycket bra tycker jag. Benen vevade på, och varken andnöd eller stumma ben. Bra så! Ökade på min ”vanliga” efter-cykling-runda och landade på 3,5 km. Och tempot, trumvirvel, 5.43! Bra ju!

Kategorier
Löpning

Hemmafix

Skippade måndagsmilen igår. Åkte på en arbetsdag och tänkte jag tar den imorgon, alltså idag.

Gav mig ut med dansband i lurarna och en bra känsla i knoppen. Vädret är magiskt, en riktig sommardag. Kändes fint, men väldigt hett. Träffade på ett rådjur, bara en sån sak. Efter 6 km, väljer jag dock att svänga av hemåt istället för att ta extra svängen som gör rundan en mil. Passet landade på lite drygt 7 km.

Att eftersvettas framför äppelträdet känns ju lite lagom casual, eller inte…

Alltså ingen mil idag. Men det är väldigt viktig att lyssna på kroppen, det har jag starkt i minnet efter förra måndagens halvmara, haha.

Kom hem, duschade, fixade mig lite kaffe och sen hann jag med både målande och leka utomlands i solstolen. Livet ibland alltså! Fler såna här dagar tack.

Kategorier
Träning/Vecka

Vecka 21

Kategorier
Livet Löpning

Trädgårdsfix

Igår körde jag vilodag från träningen. Men fick en hel del gjort i trädgården. Särskilt maken, jag passade mest på att hinna leka utomlands. Supernice väder så jag smörjde in mig med kokosdoftande solskydd och la mig och lyssnade på ljudbok. Jag kan fasiken konsten att njuta.

Till skillnad från gårdagens sol och värme, fick vi idag kallare, gråare och på eftermiddagen mest regn. Jäklar så mycket gladare solen gör en. Körde en 6 km-runda, men jag tror fasiken inte en enda minut av den rundan var skön. Typisk sån här dag när träningen känns blä. Men som alltid, efteråt var det skönt.

Kategorier
Cykling

Rasta morsan

Nu har den här trötta triathlonmorsan vaknat till liv igen. Vet inte om det var springturen i måndags som tog musten ur mig. Tisdagen sov jag middag, 2 gånger! Sjukt ändå. Men som permiterad har jag ju möjlighet att lyssna på kroppen 😉 Onsdag jobbade jag, men när jag kom hem gjorde jag inte många knop.

Men idag är jag pigg igen! Så härligt! Och vilket väder. Mestadels sol och vi har fått lite värme i luften. Man ba älskarT!

Tog en förmiddagscykeltur med finaste Linus. Och det var riktigt nice att susa förbi fälten och känna både gräs- och rapsdofterna. Sommarn är på G, jag bara känner det. Vi körde en 2-milare i pratbart tempo.

Kategorier
Löpning

Måndagsmil?

Tänkte överaska kroppen med att inte köra en mil idag, utan en halvmara; 21,10 km. Gick ju inte helt enligt planen. Pallade inte hela. Surt.

Det började bra, matade av kilometer efter kilometer. Men vid tolv km blev det riktigt tungt. Törsten/energidippen slog till. Försökte tänka pannben. Och tusen andra saker, för att få mig att klara det. Men vid 15 km fick jag känna mig besegrad. Då gick det inte.

Men såklart tog jag ju en sån runda, att även om jag inte pallade springa så hade jag ju liksom 6,1 km kvar. Promenerade istället. Vid 16 km tänkte jag, fan försök springa 1 km, och gå sen igen. Men kroppen pallade 200 m. Så det var bara att fortsätta promenerandet, men vid 18 km kände jag mig lite starkare och pallade faktiskt springa 1 km till. Gick ytterligare 1 km. Och sen sprang jag faktiskt den sista 1,1 km också.

Så hur summerar jag det här? Först besviken. Men va fan när man tänker efter så blev det ju ändå en halvmara, även om jag gick 4 av kilometrarna. Och det är ju rätt imponerande en alldeles vanlig måndag. Och sen får jag väl inse att jag på längre rundor kanske måste se till så jag kan fylla på energireserverna. Är det inte lite coolt att äga ett vätskebälte/väst?

Vy med en liten regnbåge
Kategorier
Träning/Vecka Uncategorized

Vecka 20

Kategorier
Brickpass Cykling Löpning

38 kmh

Vad gör man inte för att fredagsglaset vin ska smaka lite bättre? Idag gav jag mig ut på en lunchcykeltur med maken. Direkt efter gick han in och jobbade vidare medan jag körde min lilla löptur ”coop tur och retur”. Höll 5.50 tempo (2,62 km) efter 18 km cykling, det får jag ändå vara väldigt nöjd med. Och då tryckte jag ändå på rätt bra på cyklingen. Kom upp i som mest 38 km/h. Rekord 😉 Jag är nog rätt våghalsig innerst inne. Vi säger så.

Men det bästa med träning är ändå efteråt. Det kan vi väl alla erkänna? Särskilt eftersvett med min finaste systerson.