Idag har man jobbat, att man kan bli så glad för en sån sak. Kom hem, sa till maken att jag tänkte ge mig ut på en runda. Får man följa med svarade han, han behövde tydligen ett lågtempopass. Han tycker ju att jag är en sååå bra farthållare. Är det här jag ska bli förnärmad? Jag blir inte det. Jag har bara inte bråttom. Bra så. Haha. Han fick följa med. När vi ska gå ut genom dörren: -Men var har du hörlurarna? Jag brukar nämligen inte vara skitsocial när jag springer med min man. Jag föredrar musik eller ljudbok. Och här är det hans tur att bli förnärmad… However, det blev en 6-kilometare i pratbart tempo.


Och jag min lilla snilleblixt kom ju på att han kunde få fota lite. Allt för bloggish! Så idag får vi två livebilder. Ja, det var två av 147 bilder som åtminstone blev visningsbara. Inte bra. Men ok. Resten – OMG – skämskudde. Med facit i hand, ska vi nästa gång inte ta bilderna direkt efter backen.