Skratta eller gråta?

16 april, 2012 at 22:11

Igår spelade jag och barnen lite tv-spel en sväng, det gick finfint. Till och med så fint att Linus rusar iväg med lillebror i släptåg för att göra en belöning till mamman.

En lite annorlunda maracas… Som givetvis var inslagen i en kartong som jag fick leta efter. Och så långt kändes det hela mycket rörande, fint och hanterbart. Men när Linus (min alldeles egna ingenjör) kommer på att han måste bygga en förvaring till den, då blir mamman nervös. Och mycket riktigt, jag känner min son, förvaringen blev… stor och otymplig.

Men som bekant, det är tanken som räknas! Och jag är oerhört glad åt mina fina barn trots de konstverk de ger mig 😉