Guldgossar

24 november, 2011 at 18:10

Jag har börjat gå igenom våra julsaker. Vi hade ju en brand vid våra källarförråd förra året och en hel del prylar blev därmed förstörda. Lite blandade känslor må jag säga. Men peppar peppar är det väl inget jag gråter blod över, men det är ju inte kul, och det känns riktigt surt att jag inte har en enda hängandes julbelysning kvar. Jag som hade en så fin tomte som skulle hänga i Maxens rum (samma tomte som jag hade i mitt rum när jag bodde hemma), och så fina stora vita stjärnor som jag tänkt ha i v-rummet. Känns så otroligt surt att köpa nya dessutom, när man vet att om en vecka cirkus så halverar de priserna för att om två veckor köra 70%. Nä men kanske inte riktigt, men typ. Men så finns ju den här lagen om all jävlighet. Det fanns ju belysning som klarade sig. Ni vet dom här ljusstakarna som man varje år packar upp, tittar på och sedan lägger tillbaka i kartongen för det är så fruktansvärt fula. Fråga mig inte varför de åker ner i kartonen igen…

Ni förstår vad jag menar va? Why? Kunde de inte hivat denna med när de ändå höll på liksom? Det jag undrar är ju vem som från början köpt eländet som sedan på något konstigt jäkla vis hamnat i mina ägor. Ful är ju bara förnamnet. (Förlåt om nån har en sån hemma och gillar den. Smaken är som baken vettni)

I mina gömmor har jag i alla fall hittat en jäkla massa guldkulor, guldhjärtan och guldglitter. Jag är inget stort fan av guld, jag gillar bättre silver. Men Linus han älskar guld! Jag bestämde mig för att vi skulle göra något pyssel med grejorna men sen kom jag inte längre. Vad skulle vi göra liksom. Klistra dom på ett papper som var Linus förslag kändes ju sådär. Men sen pratade jag med mamma, min påhittiga lilla mamma. Hon tyckte vi kunde gå ut i skogen och hitta en gren och hänga guldet på. Smart ju. Vi traskade ut på tomten (japp, jag har ju en liten skogsdunge på min tomt). Och där hittade vi grenar. Och så bra det blev, bra mycket bättre än jag kunde anat. Tycker knappt jag behöver skämmas för ”konstverken”.