Utlånad son

30 april, 2009 at 06:11

Undrar hur min lilla prins har det, säkerligen alldeles alldeles underbart. Själv sitter jag här vid köksbordet, med min blogg och min kaffe vid köksbordet och fullkomligt njuter. Att det kan vara så lugnt på morgonen. Max verkar vara på vippen att vakna, man hör honom prata innefrån sitt rum. Men denna morgon kommer vi inte behöva höra ett endaste:

-NEEEEJ MAS!

och inte heller:

-Jag hade först.
-BUHUUUUUU (från Max efter att Linus tagit tillbaka leksaken han ”hade först”)

Denna fras kommer också lysa med sin frånvaro.

-BUHUUUU
-Inte meningen (slaget han vevade i från tårna, bara blidde…)

Vad var det vi sa? Vi har det alldeles alldeles underbart 🙂 Fast så klart saknar man sin lilla groda också, han är ju så charmig så charmig, världens finaste lilla Linus. Man saknar hans resonemang och hans prat. Det är så mysigt att höra vad han har på hjärtat, kommer så mycket ur den munnen. Men så otroligt skönt att få såna här spontana ladda batteriet-stunder. Ha barnvakt utan att vi skulle fixa det det och det. Som sagt jag gjorde en beställning, tog ett bad och läste en bok i går, när hände det senast? Och det bästa av allt är att farmor och farfar kommer att tacka för att de fått låna Linus 😉