Desperat

13 juni, 2008 at 19:17

Hallå! Idag tänkte jag bara vara en tjuris och skriva ingenting. För jag får ju minsann inga kommentarer… Kan inte nån… Snälla…

www.jessicajansson.se goes movie!

12 juni, 2008 at 21:36

Kände att jag kan inte avsluta dagen med så negativ klang 🙂

Eftersom vi (som sagt) inte har tillräckligt att göra, så kom vi idag på en ny grej vi skulle göra. En reklamsnutt! Det har ju blivit så inne med Youtube, och filmklipp hit och dit, och eftersom man vill vara en innepingla är det ju bara att haka på trenden (+ att det finns ju faktiskt en chans att nån ser den och det är ju bra för egot).

Iallafall, sambon (ni vet han, världens bästa) knåpade ihop en liten snutt. Jag tycker han var jätteduktig, själv hade han nog helst lagt ner lite mer tid på den. Men tid är en bristvara, så det var det inte tal om, hihi. Här följer iallafall klippet!

Observera bakgrundsmusiken! Det är allas vår egen E-type, är det inte bra så säg, hihi.

Life is like a box of chocolate…

12 juni, 2008 at 19:39

Usch så dåligt jag bloggar… Jag får skylla på att det är otroligt mkt just nu. Dagarna bara springer iväg, och det känns som att man inte får någonting gjort. Men egentligen får man väl massor gjort, bara det att det knappt märks av bland alla ”måsten”.

Först är det ju butikerna som ska skötas, sen har man ju ett hem som tar tid (idag tex, har hela dagen gått åt till tvätt, blev väl en sisådär 9 maskiner), sen ska man ta hand om barnen också. Vilket för tillfället inte är det lättaste när Henrik inte är hemma, Linus har två dagar i rad fått värsta utbrotten. Ingenting hjälper, han bara gallskriker sig blå i ansiktet. Han ligger på golvet, sparkar och skriker och går jag bara ett steg närmare blir det värre. Och jag vet att man inte ska muta sina barn, men jag försökte till och med det (hade ni varit här hade ni också tyckt det var en bra idé, det var hemskt att se honom så förtvivlad) Men nä, inte det heller fungerade, och då ska jag tillägga att jag försökte det mesta: Bada, läsa bok, titta på teletubbies, äta gurka (ja han har börjat bli en riktig gurkfantast, eller gungun som han själv säger), gå ut, ja till och med kakan ratade han. Hopplöst kändes det. Men sen bara pappan kom hem blev det så bra så, gud så ledsamt det känns när man inte kan trösta sitt barn… 🙁

Ja och sen plus allt detta man har, så kommer man ju på nya projekt i hela tiden. Och allt känns ju så kul när man börjar, men sen tillslut är det ju trots allt ytterligare en grej som ska göras.

Japp, en aningen negativ klang i det tidigare skrivna, hihi. Men ibland rinner bägaren över, så är det bara. Men det är ytterligare ett tillfälle då man är glad att Henrik finns, han är så positiv. Han sätter alla mina måsten som stressar upp mig i perspektiv och tillslut inser man att det där precis skittunga kanske inte är riktigt så tungt som man tror. Nu försöker jag få allt att låta rosendoftande istället…

Ja vi kanske alla helt enkelt kan enas om att livet går upp och ner. 🙂

2-0 till Sverige!

10 juni, 2008 at 21:47

Idag har det varit fotboll, eller ja det är det väl ofta. Men idag har det varit en sån här match man vill sitta nere på krogen och se. Ja iallafall om man får fråga sambon, som ringde hem nyss och sluddrade lite lagom charmerande.
Fast jag som egentligen inte är särskilt intresserad av sport måste säga att jag håller med, det är kul att se landskamper när det inte är hemma ensam liksom. Det är stämning att se fotboll på uteställen och faktiskt så är ölen extra god också. Och matchen idag gick bra dessutom, 2-0! Jag läste mig dock till resultatet på aftonbladet, för som sagt fotboll hemma, ensam liksom, är ju ingen höjdare. (nä, barnen räknas inte, särskilt inte eftersom de ligger och sover)

Nej, nu ska jag ta och fixa lite sen tänkte jag försöka mig på att släcka skapligt idag. Så godnatt!

Personlig bok

10 juni, 2008 at 19:03

Glömde ju skriva vad Theo fick av oss i födelsedagspresent. Han fick två stycken böcker, en bok med typ de 1000 första orden, och en personlig bok vi gjort själva. En bok med bilder på Theo och hans familj samt på hans kompisar. Under och över bilden står beskrivet vad som finns på bilden, lite lagom pedagogiskt. Boken blev jättefin om jag får säga det själv så inom kort kommer det gå att beställa personliga böcker på http://www.jessicajansson.se/ eller http://www.butikstylish.se/ om man så vill.

Varje sida är inplastad för att göra den extra tålig för små barnhänder, och sedan är den spiralinbunden. En väldigt personlig, rolig och annorlunda present, bara ett litet tips 😉

Uppdatering

9 juni, 2008 at 15:29

Oj oj oj, nu har jag missat att blogga flera dagar igen. Fy skäms på lilla mig. Kör en snabb uppdatering.


Lördag. Då var vi på kalas hos Theo och firade att han fyllt 1 år! Linus, vårt lilla kakmonster, åt massor med godsaker. Och lite då och då hörde man från de andra barnen ”Han tog min kaka!” Ja, som förälder får man ju skämmas lite ibland… Och om mig är det ju lite extra synd som dessutom har en sambo som är ett minst lika stort kakmonster. Men peppar peppar så tror jag inte han brukar norpa barnens kakor 😉 Tack för ett mysigt kalas med god tårta och grattis till Theo ännu en gång! (Linus in action)


Söndag. Då var det grillning hos farbror Erik och Elin. Jättegott! Och efter maten fick vi glass och jordgubbar. Minst lika gott det! Tack för mat och trevligt sällskap. (Linus utanför deras hus)


Måndag. Känns som en dag som mest varit vigd åt arbete. Fått iväg en hel massa beställningar!

Nationaldag

6 juni, 2008 at 21:59

Nationaldagen! Hmm… Är det någon som seriöst firar den egentligen? Ja förutom kungafamiljen, som måste, för att det ska vara så. Ja, jag bara undrar. Jag har aldrig gjort det, ja förutom när man var yngre och tog varje tillfälle man fick till att festa. En legitim anledning att ta sig en öl för mycket, hmm, schysst inställning, haha.

Sambon säger att det är många som firar nationaldagen och han borde ju ha rätt, numera är ju dessutom dagen en röd dag. Och stadsparken hade varit full av folk, men frågan är om stadsparkenfolket firar dagen av den rätta anledningen eller av min anledning (ölen…) Ja i vilket fall hade det varit värsta ordnat med folk som höll tal och grejja, men jag är fortfarande skeptisk.

Sambon sitter här bredvid och propsar på att det är en stor dag för många, så jag får väl vika mig. Min följdfråga till sambon blir då bara, varför har vi inte firat idag då? (om den nu är så viktig menar jag…) Sambon svarar: För att den inte är viktig för oss. Jag säger: Alltså hade jag ju rätt från början.

Resedrömmar

5 juni, 2008 at 19:30

Värmen fortsätter… Och tur är väl det, att vi haft så fint väder den senaste veckan (har man inte behövt vara sååå avis, jag menar sånt här som pool, tillgång till havet, god grekisk mat, inga vardagsbestyr, det är ju bara små parenteser). Idag var nämligen sambon och hämtade sina föräldrar, just hemkomna från chania, ja sambons bror med flickvän var med också, och sambons brors flickväns föräldrar… Känns som vår inbjudan var den enda som försvann någonstans på vägen, haha. Nej, skämt åsido, vi hade varit varmt välkomna att följa med, men vi kände att med butik och en liten Max som inte ens hade tittat ut när resan bokades var det nog bäst att avstå den här gången.

Lite synd, vi har en rätt lång resehistorik med sambons föräldrar. Och det skulle definitivt inte göra något om den blev längre. Ett mycket bra resesällskap! Många skulle nog höja på ögonbryna att göra en tripp med sina svärisar, ännu mer åt tre trippar (som det blivit för vår del ;-)) Men jag har ingenting att klaga på, men jag kanske har haft en väldigt tur med mina svärföräldrar. Men vem vet, vi har en liten tradition att ta oss iväg framåt november till kanaris så jag hoppas att det blir så även i år. Det är iallafall vad vi satsar på, sen får vi se hur vi löser det hela med företag, pengar och allt annat praktiskt, hihi. Men sånt brukar lösa sig, som vi brukar säga, bara man har viljan så är mycket vunnet!

Här är en bild från vår första gemensamma resa, Kanarieöarna hösten 06. Linus var nästan 3 månader (Max ligger alltså redan efter i resande).

Kylväskor på rea

4 juni, 2008 at 20:33

Måste ta och blogga igen…

Var förbi hos mina föräldrar idag (hämtade barnen, mamma och pappa hade varit barnvakt, men det är en annan historia) och då sa mamma:

Vet du? Dina kylväskor, de där färgglade med flamingo- och palmmotiv de var med i tidningen idag. Household har rea på dem! Och deras reapris är vad du tar ordinarie för dem. Folk skulle bara veta…

Kylväskan finns i tre färger och kostar hos mig ordinarie 49 kronor, men just nu har vi rea så de kostar BARA 29 kronor!, för dessa, exakt samma väska (enligt mamma, har inte sett annonsen själv, men hur många kylväskor med flamingomotiv kan det finnas?) tar Household ordinarie 79 kronor, men rear dem nu alltså till 49 kronor. Jag håller faktiskt med mamma, folk skulle bara veta vilka fynd man kan göra i Butik Stylish (http://www.butikstylish.se/) . Måste nog rusa ut med lite reklamlappar, nån som vill hjälpa till? 😉


Hon är rolig min mamma, hon är nog min främsta förespråkare för Butik Stylish. Hon är fenomenal på att sprida ut budskapet att vi finns! Och hon har inga hämningar heller och det är jättebra, som liten butik på ett rätt off läge måste man höras för att synas. Men ja, jag måste erkänna att det var liiiite pinsamt när hon plockar upp ett reklamblad, som hon råkade ha i väskan, och delar ut till en… på IKEA. Ja då skämdes jag faktiskt lite, man kan väl bli portad för sånt?

Men det är härligt med folk som är positiva till det man gör, och ännu härligare när man sprider det på ett så bra sätt som min mamma gör!

Läsa bok

4 juni, 2008 at 19:54

Åh, min lilla gulliga Linus. Skulle lägga honom vid halv åtta som vanligt. Ger honom vällingflaskan och sätter mig bredvid och börjar läsa saga. Linus brukar mest vara ofokuserad och dra i boken, men idag låg han så stilla och verkade riktigt intresserad. Boken och vällingen tar slut, jag säger godnatt och går ut.

Ett tag senare går jag in igen (har hört honom ligga och prata för sig själv inne på rummet) och då ligger han där i sängen och tittar på på mig med världens mest bedjande ögon och så säger han: bop.

Har aldrig hört hon säga så… Han ville vi skulle läsa en bok till, det är ju så man blir tårögd. Han kan liksom göra sig förstådd min store prins. Det blev en saga till och ännu lite senare ytterligare en saga (ja mamma kan man lura vart man vill…) Förstå när vi börjar läsa böcker med massvis med kapitel i, jag kommer ju aldrig ha mage och säga att det räcker…

Men nu sitter man här vid datorn och fixar lite, och ja jag erkänner, njuter av lugnet. Min ”sjukdom” har förövrigt inte blivit värre, men jag har varit lite småseg även idag. Men det finns hopp om liv och jag gissar att jag imorgon är tillbaka vid mitt vanliga (vad var det jag sa?) energiska, glada och sprudlande jag.