Anledningen till varför vissa fotografer väljer att enbart fota skogar

21 april, 2008 at 20:01

Dagens inlägg ska handla om fotografering. Jag är en sån som älskar kort, titta tillbaka på tider som varit och hur man själv och andra såg ut. Finns väl inget som framkallar så mycket ångest som skolfotografier… Till en början kan man ju med gott samvete skylla på mamma, men det känns inte riktigt läge att skylla på mamma att man hade gult hår och uggleglasögon… i gymnasiet! Hur tänkte jag då egentligen, hmm. Äh, får väl anse ämnet preskriberat. Och jag lyckades ju faktiskt hitta en riktigt bra kille (typ världens bästa), skolkorten till trots.

Ja men som sagt, kort är kul, och med den inställningen klädde jag och sambon på barnen sina fina ”storebror” och ”lillebror”- kläder (som de fått från min bästis Tess, tack tack!) Det här kunde ju bli en fin påskpresent till hela släkten tänkte vi…

Och så plockade vi fram kameran och radade upp våra två små barn. Och det var ungefär redan här man började svettas. Linus (den stora av dem) var inte ett dugg intresserad av att ta syskonkort idag. Han mest pillade, klappade och drog i lillebror som tålmodigt bara låg där som en ärtsäck.


Tillslut gav han med sig och la sig blixtstilla… i ungefär 1 sek. Så tyvärr hann vi inte flytta om lillebror. Sen var det dags att röra lite på sig igen.

Tillslut kom vi på den geniala idén, en burk med russin! Och ja han blev ju mer stilla, men det var desto mer händer i ansiktet.

Ja, vad ska man säga? Samarbete på hög nivå… not…

Ja här försökte vi lägga Max i storebrors knä, men då vifta han bara bort lillebror. Tur att man är på sin vakt. Det hela avslutades iallafall med en PUSS.

Kan ju också tillägga att det här inte är alla kort, men man kan nog säga att det var de 12 bästa, haha. Behöver inte berätta att det inte blev några förstoringar i påskpresent va?
Men när man ser tillbaka var det ju rätt kul och som bildspel blev det ju lite lustigt iallafall. Får väl försöka oss på syskonfotografering igen någon gång, för nåt fint kort på bröderna Jansson vill man ju ha!